Om trygga stadsmiljöer

Bakgrund

Människors beteende är ofta den viktigaste indikatorn på om en gata eller ett stråk är tillräckligt tryggt utformat eller inte. En grundbult för den som vill skapa trygga stadmiljöer är därför att förstå hur olika utformningsaspekter, belysning och överblickbarhet mm, påverkar människors upplevelse av platsen i fråga och deras vägväl.

Konsekvenser

Om en gata eller ett stråk inte uppfattas som tillräckligt trygg leder det till olika typer av anpassningar och problem. Man kan tala om människors 'trygghetsbeteende', dvs de konsekvenser en otrygg gatumiljö har för olika grupper av människor. Människors trygghetsbeteende kan delas in i tre huvudtyper av handlingar:

Förutom ovanstående tre punkter så är den rädsla som många känner när de passerar genom en otrygg gatumiljö också värd att ta på allvar. Detta då otrygghet påverkar människors vilja att t. ex. köpa en bostad i ett visst område eller deras benägenhet att resa kollektivt vilket i sin tur minskar kollektivtrafikhuvudmannens intäkter.

Något om problemets omfattning

Att människor känner sig tvingade att avstå från att delta i aktiviteter är på flera sätt den allvarligaste konsekvensen av brister i gatumiljöns utformning. Undersökningar visar att mer än var tionde svensk åtminstone då och då från att gå ut på kvällen för att de är rädda för överfall eller känner sig otrygga i gatumiljön Otryggheten har enligt SCB ökat med 25% sedan 1980 (SCB 2004).

Men även att människor t. ex. tar omvägar för att undvika ett otryggt stråk kan ha betydande negativa samhällsekonomiska konsekvenser i form av bl. a. tidsspill (se t. ex. Envall 2007).

Vem påverkas mest

Flera studier visar att kvinnor, äldre, låginkomsttagare och etniska minoriteter är mest utsatta. Men även andra grupper påverkas negativt av brister i gatumiljön inklusive ungdomar och män.

En brittisk studie visar t. ex. att ungdomar är den grupp som är mest missnöjd med kvaliteten på gatubelysningen där. Kanske främst därför att de oftare rör sig till fots när det är mörkt jämfört med många andra grupper. Även medelålders män påverkas negativt av bristande utformning av gatumiljöer men i något mindre grad än t. ex. kvinnor som grupp.